Vilken fantastisk dag! Vi borjade med en harlig frukost pa ytterligare ett i raden av alla franskinfluerade cafeer i Vietnam (Frankrike har ju som bekant satt sin pragel pa landet utifran vissa aspekter). 
Darefter begav vi oss till bergen, och vilken vandring sedan! Magi ar ordet. 
Vi hakade pa nagra av Black Hmong folket under vandringens gang, i detta fall tva kvinnor, som tog oss med till deras by och deras hem. Vi blev inbjudna att halsa pa deras familjemedlemmar. Vi blev aven erbjudna middag och det lokala risbrannvinet. De ar sa vanliga och tillmotesgande och skiljer sig fran vietnameserna som tyvarr ibalnd ser lite for manga dollartecken i utlandska resenarer. Noteras bor att dessa individer av "hilltribes" inte betraktar sig som vietnameser och talar inte heller vietnamesiska, utan har sitt eget sprak. En annan etnisk grupp som vi bekantade oss med ytligt i Bac Ha ar Flower Hmong. Imorgon ska vi vandra i en annan region och besoka Red Dzao (som ocksa har sitt eget sprak och sina karakteristiska kladedrakter), forhoppningsvis ar de lika tillmotesgaende som Black H mong. 
Dessa olika kladedrakter, oj, vad imponernade, man tror det ar en saga! Den ena drakten mer fantsifull an den andra. Idag sag vi tva kvinnor tillhorande en etnisk minioritet som vi annu inte kanner till och som hade hattar som sag ut peruker av rastaflator med radiosandare pa toppen.. Ja, ni fattar att man hapnar!? ... Det ar svart att beskriva denna skonhet vi upplever har i norra vietnam, inte langt fran gransen till Kina. Risfalt i plataer, immiga ymnigt grona bergstoppar, vattenfall, backar och floder som sipprar fram och som vi hoppar over. Vissa stallen ar utmanande trekking och idag drattade jag pa andran tva ganger och blev lerig fran topp till ta. Leran var i samma farg som den omisskanliga diarrefargen: gul-ljus-brun, och jag hade hela rumpan full.. Om inte det var tillrackligt landade jag i en stor hog med bajs fran vattenbuffel... Hahaha, Jag och Erik skrattade gott... hahaha :). Jag fick ta mig till en back och tvatta mig bast jag kunde, kla av mig och skolja genom shortsen. Som tur var hade jag ett par regnbyxor i vaskan som fick tjana som stallforetradande brallor... Vattenbufflarna gar for ovrigt och betar langs med bergsstigarna, men de ar inte alls aggressiva vad vi erfarit an sa lange... Pa vag hem till Sapa fran vandringen i bergen akte vi bakpa varsin motorcykel. En varm dusch, pasta (Sapa, dar vi tagit in pa hostel och den by vilken vi utgar ifran pa vara vandringar, ar turistig och italienska restauranger finns faktiskt...) och tva glas rodvin senare och vi var hela och rena igen...
God natt
Varmaste kramen familj och vanner
Sophia & Erik
Darefter begav vi oss till bergen, och vilken vandring sedan! Magi ar ordet. Vi hakade pa nagra av Black Hmong folket under vandringens gang, i detta fall tva kvinnor, som tog oss med till deras by och deras hem. Vi blev inbjudna att halsa pa deras familjemedlemmar. Vi blev aven erbjudna middag och det lokala risbrannvinet. De ar sa vanliga och tillmotesgande och skiljer sig fran vietnameserna som tyvarr ibalnd ser lite for manga dollartecken i utlandska resenarer. Noteras bor att dessa individer av "hilltribes" inte betraktar sig som vietnameser och talar inte heller vietnamesiska, utan har sitt eget sprak. En annan etnisk grupp som vi bekantade oss med ytligt i Bac Ha ar Flower Hmong. Imorgon ska vi vandra i en annan region och besoka Red Dzao (som ocksa har sitt eget sprak och sina karakteristiska kladedrakter), forhoppningsvis ar de lika tillmotesgaende som Black H mong. Dessa olika kladedrakter, oj, vad imponernade, man tror det ar en saga! Den ena drakten mer fantsifull an den andra. Idag sag vi tva kvinnor tillhorande en etnisk minioritet som vi annu inte kanner till och som hade hattar som sag ut peruker av rastaflator med radiosandare pa toppen.. Ja, ni fattar att man hapnar!? ... Det ar svart att beskriva denna skonhet vi upplever har i norra vietnam, inte langt fran gransen till Kina. Risfalt i plataer, immiga ymnigt grona bergstoppar, vattenfall, backar och floder som sipprar fram och som vi hoppar over. Vissa stallen ar utmanande trekking och idag drattade jag pa andran tva ganger och blev lerig fran topp till ta. Leran var i samma farg som den omisskanliga diarrefargen: gul-ljus-brun, och jag hade hela rumpan full.. Om inte det var tillrackligt landade jag i en stor hog med bajs fran vattenbuffel... Hahaha, Jag och Erik skrattade gott... hahaha :). Jag fick ta mig till en back och tvatta mig bast jag kunde, kla av mig och skolja genom shortsen. Som tur var hade jag ett par regnbyxor i vaskan som fick tjana som stallforetradande brallor... Vattenbufflarna gar for ovrigt och betar langs med bergsstigarna, men de ar inte alls aggressiva vad vi erfarit an sa lange... Pa vag hem till Sapa fran vandringen i bergen akte vi bakpa varsin motorcykel. En varm dusch, pasta (Sapa, dar vi tagit in pa hostel och den by vilken vi utgar ifran pa vara vandringar, ar turistig och italienska restauranger finns faktiskt...) och tva glas rodvin senare och vi var hela och rena igen...God natt
Varmaste kramen familj och vanner
Sophia & Erik
Det låter som ni haft en underbar dag med tillfälle att uppleva nya kulturer tillsammans med gästvänliga människor! Härligt att på så nära håll få ta del av deras liv! Låter också skönt att ni kan äta och dricka gott!Hoppas verkligen att fortsättningen på resan blir lika fantastisk!Ta hand om er!
SvaraRaderaTusen kramar E & P